Svensk tillverkningsindustri har genomgått en dramatisk förändring de senaste decennierna, driven av en allt snabbare robotisering. Från tidiga mekaniserade processer till dagens avancerade robotteknik och AI-styrda system, har robotiseringen omformat allt från produktionslinor till arbetsroller och kompetenskrav.
Robotarnas intåg
Industrirobotar, som de tillverkade av företag som ABB och KUKA (se mer information på Wikipedia), har varit centrala i denna omvandling. Deras intåg innebar en effektivisering av produktionen. Tunga, monotona och farliga arbetsuppgifter kunde nu tas över av robotar, vilket ledde till en säkrare arbetsmiljö och minskad risk för arbetsskador. Samtidigt kunde anställda fokusera på mer kvalificerade uppgifter.
Statistik från International Federation of Robotics (IFR) visar att Sverige 2021 var ett av de länder i världen som hade högst robottäthet, vilket tydligt indikerar en omfattande integration av robotteknik i svensk industri (Automation Region). Under 2021 ökade antalet nya robotinstallationer i Sverige med hela 36 procent jämfört med föregående år (IFR-statistik).
Kvalitet och flexibilitet
Automation handlar inte enbart om effektivitet. Industrirobotar utför uppgifter med en precision och konsekvens som är svår att uppnå manuellt. Detta resulterar i högre produktkvalitet, minskad kassation och därmed lägre produktionskostnader.
Industrirobotar är dessutom omprogrammeringsbara och kan snabbt anpassas till nya uppgifter. Denna flexibilitet, som möjliggörs genom bland annat förprogrammering (där robotens rörelser och arbetsuppgifter planeras i en virtuell miljö), är avgörande på en föränderlig marknad.
Den ökade flexibiliteten är extra viktig för små och medelstora företag (SMF) som ofta har en stor variation av produkter och små serier, vilket kräver flexibel robotautomation (Automation Region).
Digitala tvillingar
Inom automation utvecklas även avancerade visualiserings- och simuleringsverktyg, så kallade digitala tvillingar. Dessa är virtuella kopior av fysiska produktionssystem som används för simulering och optimering. Svenska företag använder digitala tvillingar för att till exempel simulera produktionsflöden, testa nya layouter och optimera energiförbrukningen innan de görs i verkligheten.
Automationens breda genomslag
Automationens påverkan sträcker sig över hela den svenska tillverkningsindustrin. Stora företag som Volvo och SKF har integrerat automatiserade produktionslinjer, vilket resulterat i effektivitetsvinster och minskade kostnader.
Även mindre företag har dragit nytta av detta. Kinnegrip i Lidköping, som tillverkar låssystem för lastfordon, är ett exempel på ett SMF som, genom ”Robotlyftet”, kunde modernisera sin produktion och uppnå kraftigt reducerade ledtider och förbättrad ergonomi. Ett annat exempel är Skandia Elevator, som tack vare en kollaborativ svetsrobot kunde halvera processtiden och förbättra arbetsbalansen.
Samverkan för ökad automation
För att accelerera automatiseringen är stödinitiativ som Tillväxtverkets ”Robotlyftet” viktiga. Dessa satsningar, där aktörer som Robotdalen, Automation Region och Swira (en branschorganisation som samlar statistik och främjar automation) medverkar, ger företag stöd att ta steget mot ökad automation. Robotmarknaden ser dessutom en ny frammarsch, driven av en önskan om lokal produktion och efterverkningar av pandemin.
Forskning och utveckling
Forskningsprojekt som PROWIL vid Högskolan Väst, där forskare och industriföretag som ANVA KSG, GKN Aerospace, Saab Group och Volvo Bussar samarbetar, är också avgörande. Här utvecklas nya metoder för AI-styrd automation, med målet att skapa lösningar anpassade till mänskliga förutsättningar. Ett konkret exempel är utvecklingen av mer flexibla robotar som, med hjälp av AI, kan fatta egna beslut och anpassa sig till förändringar i produktionen.
Utmaningar och möjligheter
Trots fördelarna finns utmaningar. Många företagsledningar saknar kunskap och resurser för att implementera automationslösningar. Brist på investeringskapital, svårigheter att rekrytera personal med rätt kompetens och cybersäkerhetsrisker är andra hinder. Dessa utmaningar kan hanteras genom ökad information, riktade utbildningsinsatser och statliga stödprogram.
Sysselsättning och kompetensomvandling
Automatiseringen har påverkat sysselsättningen. Även om nya jobb skapas inom robotprogrammering, underhåll och systemintegration, har antalet anställda minskat inom vissa traditionella yrken. Detta ställer krav på kompetensomvandling och livslångt lärande för att möta de nya behoven på arbetsmarknaden. Risken för ökad ojämlikhet, där vissa grupper gynnas medan andra missgynnas av automatiseringen, är också en viktig fråga att hantera.
Ny yrkesutgång inom automation
För att möta industrins behov av kvalificerad personal har det nationella programrådet för el- och energiprogrammet, i samarbete med experter från Teknikföretagen och Industriarbetsgivarna, tagit initiativ till en ny yrkesutgång inom automation. Detta är ett steg för att säkerställa tillgången till rätt kompetens.
Automation och hållbarhet
Genom automatiserade system kan tillverkare optimera processer på flera sätt. Genom att använda robotar för precisionssvetsning minskar materialspillet. Genom att automatisera energistyrningen i fabriken minskar energiförbrukningen. Digital teknik, som möjliggör övervakning av energianvändning i realtid, spelar en avgörande roll i detta.
Ett konkret exempel på hur automation bidrar till effektivisering är inom området diskret automation. Genom att automatisera tillverkningen av enskilda produkter som bilar, elektronik och maskindelar, effektiviseras arbetsflöden där separata komponenter sammanfogas till färdiga produkter (SWIRA).
Framtidens industri
Även om en tillfällig avmattning i robotinstallationer kan förväntas på grund av global ekonomisk avmattning, höga energikostnader och geopolitiska osäkerheter, pekar de långsiktiga trenderna mot en fortsatt stark roll för automation i svensk tillverkningsindustri (SWIRA).
Automation – en nyckelroll
Automation är en fundamental kraft i omvandlingen av svensk tillverkningsindustri. Från att ha varit en metod för ökad effektivitet och sänkta kostnader, är automation nu en del av en strategi för att skapa en hållbar, flexibel och konkurrenskraftig industri. Genom investeringar i forskning, utveckling, kompetenshöjning och samverkan kan Sverige säkerställa att dess tillverkningsindustri förblir en global ledare. Framtiden för svensk tillverkning är sammanflätad med automationens utveckling och de företag som bäst kan anpassa sig och dra nytta av möjligheterna kommer att stå starkast rustade för framgång.